Bakgrund till sänkningarna av fartygen på Strömstads redd 1719

Här nedan finns en sammanfattande bakgrund till sänkningarna av fartygen på Strömstads redd 1719. Uppgifterna är hämtade ur Strömstads historia (Strandell) och Svenska Västkusteskadern (Ribbbing).

Den 5 juli 1719 (julianska kalendern) beordras om sänkning av de svenska fartygen i Strömstad, under hotet om att fartyg och utrustning skulle falla i den danska flottans händer. På Strömstad redd sänks fjorton fullastade transportfartyg samt skottpråmarna Strömstad och Gå På. Även galärerna Kristiania, Lovisa, Bellona, brigantinen Pollux och ett par skärbåtar sänks, med det råder osäkerhet om de låg på Strömstads redd eller längre söderut, vid Tånge fjord.

Transportfartygen var lastade med framför allt artilleri och förråd. Materielen hade transporterats tillbaka från Sundsborg vid norska gränsen, efter att det norska fälttåget avbrutits efter kung Karl XII:s död 1718.

Under 1880-talet utfördes en del bärgningar av artilleri och ammunition från de sänkta fartygen. Bärgningarna utfördes av Strömstads dykarebolag. Enligt samtida tidningsartiklar uppges att bärgningarna under de tre aktuella säsongerna resulterade i cirka 100 kanoner, två mörsare, ett stort antal kanonkulor, bomber, blykulor, block, hjul, lavetter, ett parti ektimmer och lämningen efter bottnen på ett fartyg. Vid en av fartygslämningarna iakttogs även tegel som antogs komma från fartygets eldstad. Samtliga metallfynd såldes som skrot. Det uppges inga närmare positionsangivelser än ”flera ställen mellan Ulkeskär, Furuholmen samt vid Skurve”.

Annonser