Författararkiv: linneanordell

En allians ristad i sten

401i-j

Allianssköldarna. Foto: Linnea Nordell

Vi återvänder till Hamnholmarna och de maritima ristningarna. Vi ska titta lite närmare på de senast upptäckta adelssköldarna. De påträffades år 2012 av Bohusläns museums mångårige medarbetare Lars-Erik Hammar och ligger på en bergsknalle vid sidan av den s.k. sköldhällen. Dessa sköldar hör till de yngsta av Hamnholmarnas heraldiska sköldar och har troligen ristats under decennierna kring 1500-talets mitt. De är tydligt påverkade av renässansens stilideal, vilket bland annat syns genom att hjälmen är avbildad ovanför sköldarna, istället för över ena hörnet, som var vanligt under medeltiden. De står tillsammans som ett par och utgör vad som brukar kallas för allianssköldar, som oftast representerade en äktenskapsallians. Allianssköldar avbildades enligt vissa regler, som efterföljdes i olika hög grad. En viktig regel var dock att kvinnans sköld alltid avbildades till höger och mannens alltid till vänster från betraktaren sett. Därför kan vi sluta oss till att kvinnans sköld är den med den diagonala delningen, mannens har en tvärbalk och deras äktenskap bör ha ingåtts som tidigast under den första halvan av 1500-talet.

Det fanns förstås många släkter med sköldar som dessa, men där färgerna eller annan utsmyckning varierat. Många av släkterna kan dock räknas bort, eftersom de dött ut före 1500-talet eller att det saknas en passande äktenskapsallians vid rätt tillfälle. Därför kan vi sluta oss till att kvinnoskölden kan tillhöra släkten Banner (Høeg) och mansskölden släkten Krabbe af Østergaard. Båda släkterna var uradel från Jylland.

Det finns två kända äktenskap mellan släkterna Banner (Høeg) och Krabbe af Østergaard, som skulle kunna vara aktuella. Det ena är mellan Magdalene Eriksdatter Banner (ca 1520-1597) och Iver Krabbe af Østergaard (ca 1510-1561). När de gifte sig är inte känt, men troligen under 1530-talet eller början av 1540-talet. Paret tillhörde den jordägande adeln och Danmarks översta skikt. Magdalene satt som länsman över ett jylländskt län under 12 år efter sin makes död 1561. Hon stod också för uppbyggnaden av sätesgården Krabbesholm på nordvästra Jylland och hon fick 1564 tillåtelse att hämta ektimmer från Bohuslän till sina byggnationer. Magdalene var kusin med Henrik Krummediges fru Anne Rud och hon var bördig från ätter som Rosenkrantz och Thott. Iver Krabbe var slotts- och länsherre och danskt riksråd, något som han hade gemensamt med personer ur de flesta adliga släkter, som vi tror finns representerade på Hamnholmarna.

IMG_1570

Allianssköldarna beskrivs av Linnea Nordell vid dokumentationen år 2014. Foto: Lars Strid, Vitlycke museum.

Det andra aktuella äktenskapet mellan dessa släkter ingicks 1590 mellan Elisabeth Justdatter Høeg (Banner) och Christian Krabbe af Østergaard. Om detta par är inte lika mycket känt. Båda hade gemensamma anfäder med Magdalene och Iver, och var släkt med de flesta av de adelsätter, som är aktuella för adelssköldarna. Paret var också jordägande adel, men enligt uppgift var Christian så skuldtyngd under slutet av sitt liv, att han fick överlämna vissa av godsen till sina kreditorer. Elisabeth, som dog omkring 1593, sades vara drottningens förtrogna och Christian befann sig vid något tillfälle på resa med kungen. Deras äktenskap varade inte länge, på grund av Elisabeths bortgång.

Det som talar för att sköldarna hör till det förstnämnda paret, Magdalene och Iver, är att sköldarnas utseende och form stämmer överens med de stilideal, som slagit igenom vid den tid, då paret gifte sig. De var gifta i omkring 20 år, till skillnad från Elisabeth och Christian, som hade ett kort äktenskap. Paret rörde sig i Danmark-Norges översta politiska skikt och var på olika vis släkt med eller associerade med flera av ätterna som kan vara representerade på Hamnholmarna, bland annat Krummedige, Rosenkrantz och Thott.

Sedan Bohusläns museums projekt startade år 2014, har vår förståelse för Hamnholmarnas adelssköldar ökat, men samtidigt hopar sig ännu fler frågor. Vad var syftet med att rista sköldarna? Vilka personer döljer sig bakom de mer anonyma sköldarna? Varför var de på resa? Kan vi få reda på mer om Magdalene och Iver och om det verkligen är deras allianssköldar? Fortsättning följer…

Linnea Nordell

Annonser

Danska adelssköldar på bohuslänska hällar

IMG_9000

Sköldhällen dokumenteras av Lars Strid, Vitlycke museum.

För 25 år sedan upptäcktes åtta ristade heraldiska sköldar från senmedeltiden på klipporna vid en av Bohusläns viktigaste naturhamnar: Hamnholmarna utanför Hamburgsund. Hamnholmarna ståtar med många hundra ristningar, fördelat på öarna Hamnholmen och Skutholmen, som omsluter en skyddad naturlig hamnbassäng. De flesta ristningarna utgörs av bomärken, initialer och årtal, ristade under en period från 1500-talets mitt till slutet av 1600-talet. Att det fanns många ristade sköldar med bomärken och initialer var känt sedan tidigare, men de här sköldarna var speciella. Det rörde sig om heraldiska sköldar, som var symboler för gamla adelsätter med rötter i medeltiden. Fyndet var unikt för Bohuslän och det gjordes vissa efterforskningar kring vilka adelssläkter sköldarna kunde tillhöra. Arbetet gick trögt, eftersom sköldarnas färgsättning inte var känd och det var svårt att knyta de olika sköldarna till enskilda släkter.

Alltsedan Bohusläns museum påbörjade ett dokumentationsprojekt kring Hamnholmarnas ristningar för några år sedan har nyfikenheten ökat. Ett nyfynd av ytterligare två sköldar år 2012 gav nyfikenheten en extra knuff och nu har vi kommit en bra bit närmare identifikationen av de äldsta sköldarna. Spåren leder oss till gamla adelssläkter med säten i Danmark, Norge, norra Tyskland och Skåne.

En närmare titt på sköldarna

Adelssköldarna ligger på Skutholmen, lite vid sidan av de andra ristningarna, i skydd av en bergsknalle. Sex sköldar finns ristade på en slät, vågrät häll, den s.k. sköldhällen, och ytterligare fyra finns ristade på bergsknallar runt omkring. Sköldarna kan generellt dateras till andra halvan av 1400-talet och första halvan av 1500-talet, med tyngdpunkt på tiden kring år 1500. Formerna på själva sköldarna, samt hjälmarna och deras placering över sköldarna talar för detta. Vi ska nu titta närmare på sex av sköldarna.

401aEn av de förmodat äldsta adelssköldarna på Hamnholmarna är denna tvådelade sköld, som ligger för sig själv på en liten avsats. Många släkter har fört liknande sköldar, så än så länge är det inte möjligt att knyta den till en särskild släkt. Släkterna Rönnow, Has, Rantzau och Passow kan komma på fråga. De var släkter med rötter i nordtyska Schleswig-Holstein, som var mycket involverade i dansk politik under slutet av 1400-talet.

På sköldhällen finns två sköldar, som eventuellt ristades vid samma tillfälle. Båda sköldarna är prydda med hjälmar med horn och fladdrande hjälmtäcken. Den övre är indelad i flikar eller tänder. Här rör det sig antingen om den skånska släkten Ulfstand, med säte på bl.a. Glimmingehus, eller om den danska släkten Grubbe. Det som talar för ätten Ulfstand är att flikarna brukar avbildas något annorlunda på ätten Grubbes sköld. Den nedre tillhör sannolikt släkten Ravensberg, en själländsk adelsätt, som stod den danska kronan nära. I källorna avbildas släktens sköld både som den ser ut på Hamnholmarna och i spegelvänd form. Hornens utseende tyder också på att det är släkten Ravensbergs sköld.

401c-d

Två sköldar med hjälmar och hjälmtäcken. Ovan Ulfstand eller Grubbe, nedan Ravensberg.

Intill finns en fyrdelad sköld med en hattliknande hjälm och ett hjälmtäcke. Denna sköld kan ha tillhört släkten Thott, en adlig släkt med rötter i Skåne. Personer ur släkten Thott hade stor del i maktspelet mellan Sverige, Norge och Danmark under 1400- och början av 1500-talet.

Nästa sköld är avdelad på mitten med en schackruteindelad balk. För denna sköld kommer två jylländska släkter på fråga. Den ena är Friis af Haraldskær, den andra är Rosenkrantz. Precis som de andra släkterna i denna sammanställning hade dessa släkter stort inflytande på norsk-dansk politik och som satt med i danska och norska riksrådet. Under 1400-talet ägde Henrik Friis af Haraldskær Holma gård vid Gullmarsfjorden, som i början av 1500-talet ärvdes av hans son Engelbret. Om det är släkten Rosenkrantz, som avsågs med skölden på Hamnholmarna, så bör den vara ristad före 1524. Då tog ätten namnet Rosenkrantz och gjorde flera förändringar i vapensköldens utseende.

401g

De danska ätterna Friis av Haraldskaer och Rosenkrantz har möjligen samma ursprung och förde likadana sköldar fram till ca 1524.

Den sista sköldens bild föreställer ett träd med löv. Det rör sig troligen om ett lindträd, och skölden är med stor sannolikhet släkten Krummediges. Släkten hade sina rötter i Holstein i Nordtyskland, men kom att få en dansk-norsk förgrening. Hartvig Krummedige (död omkring 1476) och i synnerhet hans son Henrik Krummedige (ca 1463-1530) fick en stor påverkan på Bohuslän vid den här tiden. Hartvig var länsherre i Norge och byggde upp ett stort jordegendomsinnehav i både Norge och Bohuslän, som han lämnade till sonen Henrik i arv. Henrik fortsatte förvärvet av egendomar i Norge, Bohuslän och Danmark, satt i både det danska och norska riksrådet och var länsherre på bl.a. Bohus fästning 1489-1503. Han var överhuvud för den danska flottan på 1510-talet och bedrev utrikeshandel med egna skepp. Även om vi inte med säkerhet kan säga vilken Krummedige som låtit rista denna sköld, så ligger det nära till hands att tro att det är Henrik eller möjligen Hartvig. Även om Henrik inte bodde i Norge efter 1503, så reste han ofta dit av olika skäl. Den sista resan skedde så sent som 1529, året innan han dog.

401h

Skölden med ett lindträd tillhör förmodligen ätten Krummedige.

Varför ristades sköldarna?

Den skyddade naturhamnen var en av flera hamnar utmed Bohuskusten, som nyttjades av skepp på resa mellan Danmark och Norge eller mellan Östersjöns hansestäder och Norge. Skeppen var alltså inte nödvändigtvis på väg till Bohuslän, utan använde snarare Hamnholmarna som natt- eller skyddshamn på sin resa längs kusten till eller från det som idag är Norge. Adelspersoner i det översta samhällsskiktet var vid denna tid ofta på resa: tillsammans med kungen eller som kungens utsända, som en del av flottan i krig eller konflikt eller för att besöka sina förläningar eller gods. Många ur adeln bedrev också handel, likt Henrik Krummedige. Sköldarna är inte ett resultat av ett möte mellan flera adelspersoner vid ett och samma tillfälle, även om det inte kan uteslutas att några av sköldarna ristats samtidigt. De flesta adelssköldarna har alltså tillkommit under en längre period och är ett resultat av ett antal olika besök på platsen.

Utifrån den kunskap vi har idag är det rimligt att förutsätta att den dansk-norska adeln använde Hamnholmarna som transithamn under sina resor i olika ärenden. Slutet av 1400-talet och början av 1500-talet var en otroligt turbulent period i Norges, Danmarks och Sveriges politiska historia med en union stadd i upplösning, ett flertal uppror och kungar som avsätts och tillsätts. Släktrelationer och allianser av olika slag var mycket viktiga. Kanske är det detta som Hamnholmarnas sköldar speglar?

Nästa inlägg kommer att handla om de två sköldarna, som hittades 2012, och hur de tydligt visar betydelsen av allianser under denna tid.

Text och foton: Linnea Nordell