Danska adelssköldar på bohuslänska hällar

IMG_9000

Sköldhällen dokumenteras av Lars Strid, Vitlycke museum.

För 25 år sedan upptäcktes åtta ristade heraldiska sköldar från senmedeltiden på klipporna vid en av Bohusläns viktigaste naturhamnar: Hamnholmarna utanför Hamburgsund. Hamnholmarna ståtar med många hundra ristningar, fördelat på öarna Hamnholmen och Skutholmen, som omsluter en skyddad naturlig hamnbassäng. De flesta ristningarna utgörs av bomärken, initialer och årtal, ristade under en period från 1500-talets mitt till slutet av 1600-talet. Att det fanns många ristade sköldar med bomärken och initialer var känt sedan tidigare, men de här sköldarna var speciella. Det rörde sig om heraldiska sköldar, som var symboler för gamla adelsätter med rötter i medeltiden. Fyndet var unikt för Bohuslän och det gjordes vissa efterforskningar kring vilka adelssläkter sköldarna kunde tillhöra. Arbetet gick trögt, eftersom sköldarnas färgsättning inte var känd och det var svårt att knyta de olika sköldarna till enskilda släkter.

Alltsedan Bohusläns museum påbörjade ett dokumentationsprojekt kring Hamnholmarnas ristningar för några år sedan har nyfikenheten ökat. Ett nyfynd av ytterligare två sköldar år 2012 gav nyfikenheten en extra knuff och nu har vi kommit en bra bit närmare identifikationen av de äldsta sköldarna. Spåren leder oss till gamla adelssläkter med säten i Danmark, Norge, norra Tyskland och Skåne.

En närmare titt på sköldarna

Adelssköldarna ligger på Skutholmen, lite vid sidan av de andra ristningarna, i skydd av en bergsknalle. Sex sköldar finns ristade på en slät, vågrät häll, den s.k. sköldhällen, och ytterligare fyra finns ristade på bergsknallar runt omkring. Sköldarna kan generellt dateras till andra halvan av 1400-talet och första halvan av 1500-talet, med tyngdpunkt på tiden kring år 1500. Formerna på själva sköldarna, samt hjälmarna och deras placering över sköldarna talar för detta. Vi ska nu titta närmare på sex av sköldarna.

401aEn av de förmodat äldsta adelssköldarna på Hamnholmarna är denna tvådelade sköld, som ligger för sig själv på en liten avsats. Många släkter har fört liknande sköldar, så än så länge är det inte möjligt att knyta den till en särskild släkt. Släkterna Rönnow, Has, Rantzau och Passow kan komma på fråga. De var släkter med rötter i nordtyska Schleswig-Holstein, som var mycket involverade i dansk politik under slutet av 1400-talet.

På sköldhällen finns två sköldar, som eventuellt ristades vid samma tillfälle. Båda sköldarna är prydda med hjälmar med horn och fladdrande hjälmtäcken. Den övre är indelad i flikar eller tänder. Här rör det sig antingen om den skånska släkten Ulfstand, med säte på bl.a. Glimmingehus, eller om den danska släkten Grubbe. Det som talar för ätten Ulfstand är att flikarna brukar avbildas något annorlunda på ätten Grubbes sköld. Den nedre tillhör sannolikt släkten Ravensberg, en själländsk adelsätt, som stod den danska kronan nära. I källorna avbildas släktens sköld både som den ser ut på Hamnholmarna och i spegelvänd form. Hornens utseende tyder också på att det är släkten Ravensbergs sköld.

401c-d

Två sköldar med hjälmar och hjälmtäcken. Ovan Ulfstand eller Grubbe, nedan Ravensberg.

Intill finns en fyrdelad sköld med en hattliknande hjälm och ett hjälmtäcke. Denna sköld kan ha tillhört släkten Thott, en adlig släkt med rötter i Skåne. Personer ur släkten Thott hade stor del i maktspelet mellan Sverige, Norge och Danmark under 1400- och början av 1500-talet.

Nästa sköld är avdelad på mitten med en schackruteindelad balk. För denna sköld kommer två jylländska släkter på fråga. Den ena är Friis af Haraldskær, den andra är Rosenkrantz. Precis som de andra släkterna i denna sammanställning hade dessa släkter stort inflytande på norsk-dansk politik och som satt med i danska och norska riksrådet. Under 1400-talet ägde Henrik Friis af Haraldskær Holma gård vid Gullmarsfjorden, som i början av 1500-talet ärvdes av hans son Engelbret. Om det är släkten Rosenkrantz, som avsågs med skölden på Hamnholmarna, så bör den vara ristad före 1524. Då tog ätten namnet Rosenkrantz och gjorde flera förändringar i vapensköldens utseende.

401g

De danska ätterna Friis av Haraldskaer och Rosenkrantz har möjligen samma ursprung och förde likadana sköldar fram till ca 1524.

Den sista sköldens bild föreställer ett träd med löv. Det rör sig troligen om ett lindträd, och skölden är med stor sannolikhet släkten Krummediges. Släkten hade sina rötter i Holstein i Nordtyskland, men kom att få en dansk-norsk förgrening. Hartvig Krummedige (död omkring 1476) och i synnerhet hans son Henrik Krummedige (ca 1463-1530) fick en stor påverkan på Bohuslän vid den här tiden. Hartvig var länsherre i Norge och byggde upp ett stort jordegendomsinnehav i både Norge och Bohuslän, som han lämnade till sonen Henrik i arv. Henrik fortsatte förvärvet av egendomar i Norge, Bohuslän och Danmark, satt i både det danska och norska riksrådet och var länsherre på bl.a. Bohus fästning 1489-1503. Han var överhuvud för den danska flottan på 1510-talet och bedrev utrikeshandel med egna skepp. Även om vi inte med säkerhet kan säga vilken Krummedige som låtit rista denna sköld, så ligger det nära till hands att tro att det är Henrik eller möjligen Hartvig. Även om Henrik inte bodde i Norge efter 1503, så reste han ofta dit av olika skäl. Den sista resan skedde så sent som 1529, året innan han dog.

401h

Skölden med ett lindträd tillhör förmodligen ätten Krummedige.

Varför ristades sköldarna?

Den skyddade naturhamnen var en av flera hamnar utmed Bohuskusten, som nyttjades av skepp på resa mellan Danmark och Norge eller mellan Östersjöns hansestäder och Norge. Skeppen var alltså inte nödvändigtvis på väg till Bohuslän, utan använde snarare Hamnholmarna som natt- eller skyddshamn på sin resa längs kusten till eller från det som idag är Norge. Adelspersoner i det översta samhällsskiktet var vid denna tid ofta på resa: tillsammans med kungen eller som kungens utsända, som en del av flottan i krig eller konflikt eller för att besöka sina förläningar eller gods. Många ur adeln bedrev också handel, likt Henrik Krummedige. Sköldarna är inte ett resultat av ett möte mellan flera adelspersoner vid ett och samma tillfälle, även om det inte kan uteslutas att några av sköldarna ristats samtidigt. De flesta adelssköldarna har alltså tillkommit under en längre period och är ett resultat av ett antal olika besök på platsen.

Utifrån den kunskap vi har idag är det rimligt att förutsätta att den dansk-norska adeln använde Hamnholmarna som transithamn under sina resor i olika ärenden. Slutet av 1400-talet och början av 1500-talet var en otroligt turbulent period i Norges, Danmarks och Sveriges politiska historia med en union stadd i upplösning, ett flertal uppror och kungar som avsätts och tillsätts. Släktrelationer och allianser av olika slag var mycket viktiga. Kanske är det detta som Hamnholmarnas sköldar speglar?

Nästa inlägg kommer att handla om de två sköldarna, som hittades 2012, och hur de tydligt visar betydelsen av allianser under denna tid.

Text och foton: Linnea Nordell

Annonser