Slutstation för Pollux, Bellona, Kristiania och Lovisa

Bohusläns museum plockar upp spåret efter en ramponerad flotta. Tillsammans med Strömstads historieförening har vi nu vittring på ytterligare sänkta fartyg i vattnen utanför Strömstad. Karolinerarméns genomklappning vid Fredrikstens fästning vintern 1718 har lämnat flera lösa trådar för oss att följa. Redan i fjol gjorde vi ett försök att bringa reda i alla uppgifter om sänkta transportfartyg vid Strömstad. Trots en begränsad insats så lyckades vi få ett resultat över förväntan (Kungens alla skepp). I år följer vi spåren något söderut, till de smala farlederna djupt inomskärs vid Daftö och Tjärnö.

Arbetet tar avstamp i historieskrivningen, som säger att den svenska krigsmakten lät sänka fjorton av sina egna transportskepp och ett antal mindre örlogsfartyg vid Strömstad sommaren 1719. Fartygen var lastade med arméns artilleri och annan utrustning som skulle föras tillbaka efter det norska fälttågets avslut vintern 1718. Kungens död vid Fredrikstens fästning i Østfold var början till slutet för det karolinska enväldet. Mycket av detta är förstås historisk skåpmat men få har vetskap om krigets spår i landskapet och vilka möjligheter lämningarna ger oss att skilja myt från sanning.

karta-oversikt

Karta över Strömstad och den småskurna skärgården. Bohusläns museums efterforskningar har framför allt fokuserat på de markerade områdena Furholmen och Tångeflo.

Till dags datum har vi kunnat konstatera två av vraken, som båda ligger vid Furuholmn nära Strömstad. Ett av dem är ett transportfartyg, än idag lastat med arméns artilleri och ammunition, medan det andra sannolikt är en så kallad kanonpråm (Strömstad eller Gå på). Uppgifter om danska bärgningar hösten 1719 verkar alltså till stor del hålla streck. Men förmodligen döljer sig flera vrak där vi minst anar det. Mycket pekar åt Bojarkilen, en smal uppgrundad vik på västra sidan av staden. Ett enligt många uppgifter svåravsökt bottenområden med djupa mjuka sediment. Vi lämnar Bojarkilen tillsvidare och vänder istället nyfikenheten till Daftö och Tångeflo.

Samtida källor, svenska som danska, berättar om en samling örlogsfartyg som skall ha sänkts söder om Strömstad, som en del av händelsekedjan sommaren 1719. Efter ett fruktlöst försök till genombrytning söderut och räddningen, beslutades om sänkning för egen hand. Enligt svenska dokument skall då följande fartyg ha sänkts vid Tångeflo: galärerna Lovisa, Bellona och Kristiania samt brigantinen Pollux. På en samtida dansk situationsplan (händelsekarta) finns de förment sänkta fartygen återgivna. Eftermälet till dessa sänkningar är en uppgift ur Strömstads magistratsprotokoll år 1724, då ett svenskt bärgarlag skall ha tagit upp en del artilleri. Det finns alltså fog att tro att fartygen ligger kvar än idag.

1719_redden

Utsnitt från en dansk situationsplan från år 1719. Planen visar sänkta svenska fartyg i Bojarkilen (littera A) och vid Furholmen (littera B). Karta Konglige bibl., Köpenhamn.

1719_tangen

Utsnitt från en dansk situationsplan från år 1719. Söder om Strömstad, innanför Daftö, återges sänkta fartyg inom området Tångeflo. Det är inom detta område vi hoppas finna de saknade galärerna. Karta Konglige bibl., Köpenhamn.

I förestående planerar vi för en sonarundersökning under februari, med hjälp av vår samarbetspartner Medins Havs och vattenkonsulter. I nästa steg beger vi oss ut på plats igen, för att se närmre på vad vi har hittat. Dykningarna genomförs av Bohusläns museum, och kommer dokumenteras och kablas vidare för alla att ta del av.

Projektet genomförs med stöd från Källvikenstiftelsen. För 300-årsminnet av 1718 se vidare http://www.1718.no/sv/1718-svensk/om-1718/

För Bohusläns museum

Thomas Bergstrand

Annonser