På vrakäventyr i Halland

Korshamn, som ligger vid Morups tånge strax norr om Falkenberg, är en av landets mest välkända fågellokaler. Förra veckan fick dock ornitologerna maka på sig en smula till förmån för Bohusläns museums marinarkeologer. Skälet till vårt besök var inte som man skulle kunna tro de många vitkindade gässen som tillfälligt slagit sig ned i viken, utan ett nyupptäckt skeppsvrak som länsstyrelsen gett oss i uppdrag att undersöka. Vraket rapporterades in till länsstyrelsen så sent som i mars, och vid en besiktning i början av april tog vi prover för en så kallad dendrokronologisk analys (årsringsdatering). Oturligt nog var inget av proverna möjligt att datera. I stället fick vi tillfälligt nöja oss med en datering med kol 14-metoden som ger ett betydligt vidare tidsspann än vad som hade varit önskvärt. Analysen indikerade i alla fall att vraket kunde vara rejält gammalt – kanske rent av från tidig medeltid!

20161011_125237-1_red

Marinarkeologerna Anders Gutehall och Matthew Gainsford i arbete. Foto: Staffan von Arbin.

Syftet med undersökningen i förra veckan var att få en bättre uppfattning om vrakets storlek, bevarandegrad och konstruktion, samt att samla in prover för en mer preciserad datering. Vår undersökning visar att drygt 12 meter av skeppsskrovet är bevarat nere i sanden. Vraket tycks bestå av en till stora delar bevarad styrbordssida samt en mindre del av en babordssida. Av allt att döma är kölen bevarad, möjligen också stävarna. Vraket uppvisar flera ålderdomliga konstruktionsdrag, varav profilerade bord, klinknaglar med rundade skaft, förekomst av så kallade bitebalkar och biteknän samt användandet av kluvet virke är några. De skeppstekniska observationer som hittills gjorts stärker den preliminära dateringen från i våras. Samtidigt förekommer också en del ganska udda konstruktionslösningar som inte finns tidigare dokumenterade i fartygsfynd från äldre medeltid, vilket givetvis gör det hela extra spännande. Fynd av tågvirke – troligen av lindbast – visar att bevarandeförhållandena för organiskt material är goda.

Vraket ligger till största delen begravt i sand på en långgrund strand och är i normalfallet täckt av några decimeter vatten. Tack och lov hade vi en extrem tur med vädret under den gångna veckan. En ihållande ostlig vind gjorde att vi kunde utföra vår undersökning så gott som helt torrskodda och inte behövde använda oss av dykutrustning. Grävningen i den fina sanden visade sig dock vara en rejäl utmaning eftersom tillströmmande vatten hela tiden förde med sig ny sand i schaktet. Med hjälp av pumpar och en improviserad ”spontning” bestående av plåtar från en lokal skrotfirma lyckades vi till slut hålla sanden stången så pass att vi kunde slutföra vår uppgift. Nu återstår att sammanställa och bearbeta dokumentationen från undersökningen i en rapport till länsstyrelsen, vilket kan ta några månader. Redan inom några veckor räknar vi dock med att få svar på den kompletterande dendrokronologiska analysen som förhoppningsvis ger mer exakt besked om vrakets ålder.

20161012_111315.jpg

Tvärskeppsschakt med klinkbordläggning, spant och bitebalkar. Foto: Staffan von Arbin.

Annonser