I hemmavatten

byfjorden

Under vintern har vi tampats med en marin utredning av Bållevik, ett vattenområde längs södra Byfjorden som är planerad för småbåtsmarina. Uddevalla stad och kommun breder ut och den fysiska samhällsplaneringen försöker gå i takt med de boendebehov som finns både inom staden och ute i kommunen i stort. Sedan början av 2000-talet har området Sundskogen (numera Sundsstrand) gått från en idé på ritbordet till hem för åtskilliga familjer. Landskapets förändring lunkar på och sedan Uddevallabron stod klar vid millennieskiftet har Byfjorden knutits närmare staden.

översikt

Utredningsområdet Bållevik markerat med röd linje. I sluttningarna upp mot bergsplatåerna finns en stor mängd boplatslämningar och gravmiljöer. Motorvägen skär rakt igenom den uråldriga byn Stora Sund.

Området vid Sundskogen var under lång tid en mager utmarksmiljö, där knappt ens 1800-talstorparna kunde finna en utkomst, medan vi idag ser flotta etagehus på första parkett över skärgårdslandskapet. Vilken förvandling och teknisk bedrift är inte detta! Men innan samhällsbygget tuffar vidare till nästa planområde finns det anledning att kasta en blick i backspegeln. Hällmarker till trots så finns det mer under de magra tuvorna än vad man kan ana. Om området kring Sundskogen och södra brofäste vet vi synnerligen mycket, inte minst tack vare all arkeologi som utfördes inför brobygget, och själva husbyggnationerna. Områdets kända kulturhistoriska botten ligger cirka 6 000 år före våra dagar. Flera boplatser från äldre stenålder (mellanmesolitikum) speglar ett skärgårdslandskap då havsnivån var cirka 50 meter över dagens. Vid södra brofästet ligger idag herrgården Sund, en plats som är som toppen på ett historiskt isberg. Sund som tidigare var Lilla Sund om ½ frälsehemman, i skuggan av Stora Sund som vid storskiftet 1787 omfattade fyra gårdar. Platsen omnämns skriftligt redan under sent 1300-tal, då som Sunds by. Hela bytomten undersöktes inför brobyggnationen. En mängd huslämningar lagrade på varandra visar på en platskontinuitet tillbaka till yngre stenålder. Och i närmiljön ned mot Sunningesund finnar man även gravmiljöer och kokgropssystem från brons–järnålder. Den arkeologiska kunskapen är travad i högar, och bara väntar på att berätta Byfjordens historia.

I Bållevik finns inga fartygsvrak, det vet vi nu. Men det finns de små spåren efter en tidlös seglation; bryggfundament och båtlänningar för små öppna båtar. Moringar finns i bergssidorna och längre ut på skären. Lokala tilläggsplatsen, lastageplatsen där man över lång tid har lastat och lossat vad jorden och skogen har producerat. Väster om Bållevik har vi Sunds Hall. Platsen är angiven som lastageplats redan på lagaskifteskartan från 1830-tal. Sannolikt är bruket äldre än så.

bållevik

En av flera båtlänningar eller bryggfundament vid Bållevik. 

Även om Bållevik visade sig vara lite svårflörtat vad gäller arkeologiska lämningar så kan vi ändå se den historiska länken mellan Stora Sund­/Sunds Hall och Byfjorden/Uddevalla stad. Byfjorden var fram till järnvägens tillkomst stadens viktigaste omland, ett eget innanhav med transportstrukturer och funktioner som ligger gömda i historiens dimmor. Lantbruken på Stora Sund har i alla tider varit beroende av staden innerst i fjorden, likväl som att stadens utveckling till delar var en produkt av vad omgivande åkrar, sågverk, båtvarv och annat kunde och ville tillhandahålla. Man bör vara varse att staden utvecklades som en raket under 1700-talet. Från att runt 1750 vara landets 20:e stad till att bli den 8:e vid sekelskiftet 1800 vittnar om spända muskler och entreprenörsanda. De senaste årens nyvunna arkeologisk kunskap om stadens tillkomst och utveckling har idag omkastat flera gamla sanningar, och gör det angeläget att skriva om delar av Uddevalla stadshistoria. En del av denna blue print omfattar även Byfjorden.

Thomas Bergstrand, Bohusläns museum

Mer att läsa om arkeologi vid Byfjorden

Strandhugg i Sunningebergen

Sunningebergen och Sundskogen

Sunds Hall

Forshälla 187-mellanmesolitikum i Sundskogen

 

 

Annonser