En medeltida hamn på spåren?

Under hösten har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning av ett större vattenområde i och strax norr om Mollösund på sydvästra Orust. Utredningen gjordes med anledning av Orust kommuns planer på att anlägga ett nytt reningsverk ett stycke norr om samhället, vilket kommer att innebära förläggning av överföringsledningar på sjöbottnen. Mollösunds historia är, i likhet med de flesta andra bohuslänska kustorter, ganska dåligt känd. Marinarkeologiska fynd och lämningar har därför förutsättningar att bidra med nya perspektiv på ortens tillblivelse och funktion i äldre tider. Förväntningarna på utredningen var med fog därför högt ställda.

PICT0023.JPG

Bild från utredningen i Mollösund. Staffan von Arbin väntar på att få komma i vattnet. Foto: Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Inledningsvis genomfördes en kartläggning av den planerade ledningssträckningen med hjälp av sidescan sonar – ett slags sidotittande ekolod. Efter att vi granskat sonardatat valde vi ut sammanlagt 14 indikationer ut för dykbesiktning. Merparten kunde efter besiktning avfärdas som berggrund, stenblock eller modernt skräp, men två av indikationerna inne i själva sundet var av desto större intresse. Den ena indikationen visade sig vara ett kraftigt nedbrutet fartygsvrak. Genom en så kallad dendrokronologisk (årsrings-) analys daterades lämningen till ”efter år 1699”, vilket bör betyda att fartyget byggts under loppet av 1700-talet.

PICT0186.JPG

Thomas Bergstrand sågar träprover från det nyupptäckta vraket i Mollösund. Foto: Delia Ni Chiobhain Enqvist, Bohusläns museum.

Den andra indikationen utgjordes av ett område med dumpad ballaststen mitt i sundet. I detta område påträffades en del 1500- och 1600-talskeramik, men också en del av en medeltida kanna i så kallat protostengods. Kannan, som sannolikt är av nordtyskt ursprung, kan dateras till perioden 1250–1350.

20150907_151949

Delia Ni Chiobhain Enqvist med den medeltida keramikkannan. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Som avslutande moment i fält grävdes ett antal provgropar i bottnen i syfte att klarlägga förekomst av äldre avfallslager – det som på arkeologspråk brukar kallas för kulturlager. Vid ledningens tänkta landanslutning på Orustsidan av Mollösund framkom förhållandevis tjocka kulturpåverkade lager med stort inslag av bland annat huggspån och fiskben. Av särskilt intresse var två små keramikskärvor som påträffades i en av groparna. Skärvorna som härrör från ett och samma kärl har en något osäker datering, men det råder ingen tvekan om att de är medeltida – kanske från 1200- eller 1300-talen.

12079239_801523119960666_6024449902092934760_n

Medeltida keramik påträffad vid provgropsgrävningen inne i sundet. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Tillkomsten av Mollösunds samhälle brukar vanligen sättas i samband med den sillperiod som inföll åren 1556–1589. Från skriftliga källor vet vi att det vid denna tid bland annat fanns flera saltbodar, en tullbod och ett kapell här. Vad som eventuellt kan ha funnits på platsen dessförinnan är inte närmare känt. Sedan tidigare finns två registrerade fartygsvrak från medeltiden i närområdet – dels den så kallade Mollökoggen som 1979 påträffades i en vik på södra Mollön och senare bärgades, dels ett ännu oundersökt vrak i den norra änden av sundet. Båda lämningarna dateras till 1300-talets senare del. Vidare finns på toppen av Mollön en märklig begravningsplats där nyligen utförda kol 14-dateringar antyder ett i varje fall senmedeltida ursprung. Från Mollösunds samhälle härrör slutligen ett fynd av ett tyskt silvermynt, ett vitten, från 1300-talet.

Till ovanstående kan vi nu alltså addera ytterligare medeltida fynd i form av keramik. Alla dessa fynd och lämningar gör att Mollösund intar en särställning bland Bohusläns kustsamhällen. Det är faktiskt bara Marstrand som kan stoltsera med fler medeltida belägg! Men vad betyder då detta? Var Mollösund en renodlad naturhamn under medeltiden, eller kan här också ha funnits annan infrastruktur och kanske även permanent eller säsongsmässig bosättning? Bedrevs handel på platsen? Har Mollösund rent av haft en särskild funktion för den hanseatiska sjöfarten? Ja, detta är några av de frågor som vi hoppas kunna få svar på genom våra fortsatta marinarkeologiska undersökningar i området.

Staffan von Arbin

Annonser