En annan tid, en annan stad

Nutid blir snart dåtid. Styrkan i en arkeologisk lämning är att den representerar både nu och då. Vi har i början av året fått ett efterlängtat tittskåp till Marstrands dåtid, till gagn för berättelsen som alltid kittlar och förundrar. Jag pratar om en sonarundersökning av Marstrands hamn och vad som döljs på bottnen. Datat är är den första sammantagna bilden över detta vattenområde. Tidigare har det funnit sonaruppmätningar av begränsade utsnitt av hamnen, men nu har vi äntligen en fullständig bild. Uppmätningen och dataprocesseringen är utförd av miljökonsulten Medins Havs- och Vattenkonsulter på beställning av Länsstyrelsen Västra Götaland, och detta med anledning av det ständigt pågående arbete med kunskapsuppbyggnad om Marstrands kulturmiljö. Marstrand är den kustort på Västkusten med störst antal marina lämningar, och mycket mer finns att hämta i det djupa kalla.

En sonarmosaik som visar hur mycket av Marstrands hamn som är sonarundersökt till dags datum. Data Länsstyrelsen Västra Götaland.

En sonarmosaik som visar hur mycket av Marstrands hamn som är sonarundersökt till dags datum. Data Länsstyrelsen Västra Götaland.

Den medeltida staden är ett destillat av den ekonomiska och politiska utvecklingen i Västsverige under historisk tid. I konkurrens med många andra bra hamnlägen i skärgården utvecklades Marstrand till en dominerande transithamn och militär stödjepunkt. Stadsprivilegier tilldelades år 1442 i ett i övrigt glesbefolkat landskap, i gränslandet mellan Sverige, Norge och Danmark. En glödhet replipunkt för alla tiders sillfiske under andra halvan av 1500-talet gav orten ett momentum som skulle hålla i sig in på 1800-talet. Mest känt från denna dynamiska period är kanske porto franco eran 1775-1794, rikets enda frihamn i ett i övrigt handelsprotektionistiskt tidevarv.

Stadsplan över Marstrand daterad till år 1798 då staden fortfarande var en viktig hamn och sjömilitär stödjepunkt.

Stadsplan över Marstrand daterad till år 1798 då staden fortfarande var en viktig hamn och sjömilitär stödjepunkt.

Under senare delen av 1800-talet är perioden som handelsmetropol till ända. Sjöbodarna transformeras till badhus och societeten njuter sommaren på kusten. Dagens bebyggelse på Marstrandsön är till stora delar en spegling av denna epok. Med pietetsfull noggrannhet vårdas badhusepokens kristyr och snickarglädje. Men hur når vi där bortom som kan berätta om sjöfartsstaden i en annan tid? Det pågår en ständig arkeologisk undersökning av det gamla Marstrand, arkeologi som tog sin början redan under tidigt 1900-tal. I samband med nybyggnationer, ledningsdragningar och andra schaktningar har den arkeologiska dokumentationen och kunskapen steg för steg vuxit. I ett växelspel med historiska stadsplaner och skriftliga dokument har arkeologerna under det senaste seklet försökt förstå den medeltida stadens karaktär och omfattning. En specifik frågeställning har bland annat efterforskat lämningar efter ett franciskankloster, ett problemområde som vi tidigare har bloggat om.

Nu har vi slutligen fått möjlighet att samla resultaten från genomförda undersökningar. Arbetet utförs inom paraplyprojektet StadsGIS Västra Götaland. All dokumentation från ett 40-tal arkeologiska insatser, stora som små, samlas i en databas, och undersökta ytor digitaliseras och hanteras i en GIS-miljö. Motsvarande arbete har utförts i flera andra svenska städer med medeltida grund. Målet är att skapa ett underlag för en bättre och effektivare handläggning av kulturmiljön, men bildar samtidigt en behövlig plattform på vilken nya frågor kan ställas.

Utsnitt över Marstrand med genomförda arkeologiska insatser registrerade.

Utsnitt över Marstrand med genomförda arkeologiska insatser registrerade (röda områden).

Tillbaka där vi började: vad döljs under ytan? Mycket vad vi vet, och sannolikt lika mycket som vi (ännu) inte vet något om. Av sjutton kända fartygsläminngar syns Karl XII:s stora fregatter i sonardatat med all önskvärd tydlighet. Som kuvade vakthundar ligger de fortfarande där de sänktes för snart 300 år sedan. Fredricus undersöktes 1998, emedan Halmstad, Kalmar och Stettin slumrar ostörda. Den största marina lämningen av dem alla syns däremot inte: stadens soptipp genererad under 600 år. Vad arkeologer kallar stadslager är metertjocka lager med tippat avfall från bryggor, kajer och fartyg år ut och år in. Ett nålstick av detta undersöktes av Bohusläns museum 1997. I övrigt ger oss sonardatat många intrikata indikationer som mycket väl kan vara del av allt det där vi inte ännu inte känner till.

Sonarbild över fregatten Kalmar, som sänktes i norra hamninloppet sommaren 1719. Bild Länsstyrelsen Västra Götaland, Bohusläns museum.

Sonarbild över fregatten Kalmar, som sänktes i norra hamninloppet sommaren 1719. Bild Länsstyrelsen Västra Götaland, Bohusläns museum.

Sonarbild över fregatten Halmstad, som ligger i södra hamninloppet, sänkt sommaren 1719. Bild Länsstyrelsen Västra Götaland, Bohusläns museum.

Sonarbild över fregatten Halmstad, som ligger i södra hamninloppet, sänkt sommaren 1719. Bild Länsstyrelsen Västra Götaland, Bohusläns museum.

Sonarbild över fregatten Stettin, nära färjeläget på Marstrand. Detta fartyg, liksom de övriga fregatterna, sänktes sommaren 1719 i samband med den danska flottans angrepp på Marstrand. Vraket är utmärkt med blå ring. Röda streck markerar linjer med betongankare som delvis ligger på vraket. Den röda ringen är en stor så kallad tryckbank av sten som lades på havsbottnen i början av 2000-talet. Bild Länsstyrelsen Västra Götaland, Bohusläns museum.

Sonarbild över fregatten Stettin, nära färjeläget på Marstrand. Detta fartyg, liksom de övriga fregatterna, sänktes sommaren 1719 i samband med den danska flottans angrepp på Marstrand. Vraket är utmärkt med blå ring. Röda streck markerar linjer med moderna betongankare som delvis ligger på vraket. Den röda ringen är en stor så kallad tryckbank av sten som lades på havsbottnen i början av 2000-talet. Bild Länsstyrelsen Västra Götaland, Bohusläns museum.

För Bohusläns museum

Thomas Bergstrand, arkeolog

Annonser