Kungens alla skepp

Vi tog en tur till Strömstad härom veckan, till sommaren år 1719. På runt 25 meters djup öster om Furholmen fann vi två stora fartygslämningar som tillhört en svensk transportflotta. Fartygen sänktes av den retirerande karolinska armén i slutet av det långa stora nordiska kriget. Tidigare kunskap om dessa skepp har baserats på dubiösa historiska källor och tidningsartiklar från 1800-talet. Slutligen fick vi då möjlighet att löpa linan ut med dessa uppgifter, och se för oss själva vad som döljs i det djupa kalla.

bild 1

Inför dykning.

De två påträffade vraken har varit förhållandevis stora fartyg, byggda med grova dimensioner. De synliga delarna av skroven är runt 20 meter långa respektive, och 6 och 8 meter breda. Fartygens ursprungliga längder har definitivt varit längre än vad vi ser. Det ena vraket, med id 291, har en uppenbart pråmaktig konstruktion, vilket också tydligt framgår av sonarbilderna. Det finns för övrigt inte mycket synliga fynd på detta vrak. Några enstaka koncentrationer med artilleriammunition och ett par grytliknande objekt i gjutjärn var i stort sätt det enda som var exponerat ovan bottensedimenten.

IND291_25M

Sonarbild över vraket 291. Den mörka cirkeln mitt i bilden är sonaren som står i en ställning över ena skrovsidan. Den mörka taggiga profilen i nedre delen av bilden är skuggan av vrakets uppstickande skrov. Bildens radie är 25 meter. Bild Bohusläns museum.

DCIM100MEDIA

Skrovsidan på vraket 291. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

DCIM100MEDIA

Ett gryt-liknande föremål inom vraket 291. Diametern är 60-70 cm. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Bara ett hundratal meter väster om 291:an ligger det andra vraket, som på goda grunder antas vara från år 1719 (id 292). Fastän man uppenbarligen har utfört skrotbärning på vraket under 1800-talet, finns ändå en del av den förmodade lasten kvar. Vi kunde dokumentera åtminstone två stora järnkanoner och åtskilliga mörsarbomber. Det senare är de granater som användes som ammunition till mörsare. Mörsare är en typ av kanon som vanligvis användes vid beskjutning av fasta mål, som fästningar. Fynden av denna typ av ammunition understryker att det aktuella vraket är ett av transportfartygen från 1719.

ind292_15m

Sonarbild över vraket 292. Sonaren är placerad mitt i vraket (mörk cirkel). De lila fläckarna inom vraket är hårda ekon, vilket till största delen är den synliga delen av fartygets last av kanoner och artilleriammunition. Bild Bohusläns museum.

DCIM100MEDIA

En av järnkanonerna och ammunition på vraket 292. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Mörsarbomber på vraket 292. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Mörsarbomber på vraket 292. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

Men vad med de övriga dussinet besiktigade indikationerna? Förvånandevis mycket var dumpad sten vilket sannolikt tillkommit i samband med muddring i stadens hamnar i modern tid. Nära Furholmen fann vi även lämningen efter ett yngre vrak. Strömstads museum hade tidigare underrättat oss om en finsk segelskuta som skall ha förlist vid denna position. Och mycket riktigt: på en klipphylla finns en mängd konstruktionsdelar till ett väldigt nedbrutet fartyg av trä.

Sonarindikationerna 143, 144 och 145 på samma sonarbild. Dumpad skrot och sten; havet har länge varit en soptipp. Bild Bohusläns museum.

Sonarindikationerna 143, 144 och 145 på samma sonarbild. Dumpad skrot och sten; havet har länge varit en soptipp. Bild Bohusläns museum.

Inte mycket är bevarat av vraket 287, som sannolikt var en segelskuta från tidigt 1900-tal. På bilden syns en järnförstärkning. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Inte mycket är bevarat av vraket 287, som sannolikt var en segelskuta från tidigt 1900-tal. På bilden syns en järnförstärkning. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

Men. 14 transportfartyg minus 2 vrak= 12 vrak kvar att finna, ett halvt dussin eskortfartyg och några mindre skärbåtar. Var finns då kungens alla skepp om inte här? Svaret på det kan vara flerfalt:

  1. Vi har flera sonarindikationer kvar att besiktiga. Kanske något eller några vrak gömmer sig där.
  2. Samtida svenska skriftliga uppgifter anger att de fyra galärerna ur eskorten sänktes på Tånge flo, ett vattenområde inomskärs ca fyra km söder om Furholmen. Tånge flo är ett grunt område, varför föjdfrågan då är om de redan är bärgade.
  3. Ett danskt situationskort (en sorts händelsekarta) anger att fartyg även skall ha blivit sänkta i Bojarkilen, som ligger norr om den historiska staden.
  4. Danska flottan uppges ha bärgat fartyg i Strömstad sommaren/hösten 1719. Hur många och av vilken typ är däremot inte känt.
  5. Vattenområdet öster om Furholmen har tidigare använts som muddertippningsplats. Något som våra besiktningar också kan bekräfta. Det är med andra ord möjligt att ett eller flera vrak är övertäckta med muddermassor.
Totalt har vi 136 sonarindikationer att jobba med....Mycket kan fortfarande döljas på Strömstads redd. Bild Bohusläns museum.

Totalt har vi 136 sonarindikationer att jobba med….Mycket kan fortfarande döljas på Strömstads redd. Bild Bohusläns museum.

Ett samtida danskt situationskort med vy över kustlinjen vid Strömstad 1719. Enligt dessa uppgifter ska svenskarna ha sänkt sina fartyg innanför Furholmen (där vi nu inventerar), i Bojarkilen norr om Strömstads centrum och inomskärs innanför Öddö och Daftö. Bild KB, Köpenhamn.

Ett samtida danskt situationskort med vy över kustlinjen vid Strömstad år 1719. Enligt dessa uppgifter ska svenskarna ha sänkt sina fartyg innanför Furholmen (där vi nu inventerar), i Bojarkilen norr om Strömstads centrum och inomskärs innanför Öddö och Daftö. Bild KB, Köpenhamn.

Vad som i början av projektet var en lös tråd har vartefter tvinnat sig till ett ormbo. Och så är det många gånger med arkeologiska undersökningar. Vi hoppas framgent få möjligheter att besvara mesta möjligt om vad som hände kungens alla skepp. Mest av nyfikenhet, som alltid, men även för att många av er därute uppskattar det vi gör och vad det berättar. Inom kort är det snart (bara) 300 år sedan skottet vid Fredriksten. En död kung, men även slutet på den stora ofreden, som vid bokslut hade tagit ca 200 000 svenska (och finska) soldater avdaga, civila och fiendetrupper inte att förglömma. Det finns många anledningar att se över axeln ibland.

Thomas Bergstrand, Bohusläns museum (thomas.bergstrand@vgregion.se)

Annonser