Avrättad på Galgeberget

Så drog vi från Foss mot sydöst till kyrkan, sedan österut då vi hade kyrkan på höger sida. Därefter två pilskott mot östnordöst, förbi en galge och ett stegel (på vilket den man som slog ihjäl prästen Niels i Krokstad ligger) och vidare mot sydväst, med galgen på vänster hand…

Figur 1

Oslobiskopen Jens Nilssøn på genomresa i sitt stift år 1594, till vilket Bohuslän hörde vid den tiden. På en hög påle fanns ett vagnshjul monterat, ett stegel. Där uppe låg de sorgliga resterna av en avrättad man. Illustration: Nina Balknäs.

Så beskriver Oslos biskop Jens Nilssøn sin resa förbi avrättningsplatsen i Munkedal i slutet av 1500-talet. Det han såg var en man som redan legat en tid på stegel, det vill säga en styckad människokropp uppe på ett vagnshjul monterad på en hög påle. Detta var tidens straff för allvarliga brott. Olika dödsstraff kunde utdömas beroende på brottets art. Värst var stegling, rådbråkning och hängning, men andra varianter var vanligare, som bränning på bål och halshuggning.

Avrättningsplatsen

Från andra halvan av 1600-talet och hundra år framåt vet vi att ytterligare en man och några kvinnor avrättades på denna plats; Tunge, Sotenäs, Stångenäs och Sörbygdens häraders avrättningsplats. Bohusläns museum har genomfört arkeologiska undersökningar på Galgeberget i samarbete med hembygdsförening och kommun i Munkedal. Förhoppningen var att kunna lokalisera avrättningsplatsen och om möjligt förstå när och hur den användes.

Vi leddes genast rätt av Munkedals hembygdsförening som visade platsen i ett snöigt december 2009. Den låg bakom ishallen mitt i samhället, på en bergås bevuxen med lövträd. Längst ut på berget med utsikt mot den gamla landsvägen fanns tre stora stenar i en triangel, som ansågs markera själva platsen. Lokaliseringen hade gjorts relativt enkelt utifrån en karta från 1822.

Figur 2

Enskifteskarta över inägor till Stora Foss by år 1822. Notera den rektangulära avgränsningen benämnd ”Afrättsplats” nordöst om kyrkan och nära landsvägen i öster. Denna sträcka av landsvägen kallas Galgebacken. Karta: Lantmäteristyrelsens arkiv N23-12:4 (beskuren).

Utgrävningar

Våren 2011 hade vi lyckats samla såväl kunskap om platsen, som goda samarbetspartners och finansiärer. Spaden kunde sättas i marken! Denna undersökning och ytterligare en våren 2013 skulle komma att visa sig mycket givande.

I korthet kan de arkeologiska resultaten sammanfattas så här. Rester av ett eller möjligen flera bål hittades i form av spridda kolfragment. Inom samma område hittades också spridda brända människoben. I en liten grop i marken fann vi en större mängd brända ben från en person som efter en s.k. osteologisk analys visade sig vara i 50-årsåldern. Två människoben, ett från gropen och ett från ytan där bålet stått, daterades med kol-fjortonmetoden till ca 1720. Det var ju desto mer intressant eftersom det i gravgropen också hittades två kopparmynt som är präglade kring år 1720! Dessa har troligen lagts där som så kallade gengångarmynt, för att förhindra den döda/döde att gå igen. Nära bålet och gropen hittade vi dessutom ytterligare två kopparmynt från 1700-talet. Några meter från gropen fann vi två större gropar i marken, manslånga med stora stenar i eller strax intill. Kanske spår efter ytterligare gravar av avrättade? Här hittade vi också ett par stora kraftiga järnspikar som kan ha använts för att spika upp kroppsdelar eller möjligen ingått i en galgkonstruktion. Förutom lämningar från avrättningsplatsen kunde vi lokalisera den stensatta väg, som omnämndes redan på 1500-talet och som finns utsatt på 1800-talskartan, förbi galgen. Ja, vi fann till och med spridda spår av en 8000 år gammal stenåldersboplats och en stensättning med två gravar från övergången mellan brons- och järnåldern, för 2500 år sedan.

Figur 3

Två kopparmynt som hittats i en avrättads grav. Till vänster 1 öre kopparmynt från 1719, till höger 1 öre kopparmynt från 1720 eller 1721. Foto: Cecilia Ahlsén, Bohusläns museum.

Vem var den avrättade?

Tyvärr kunde vi inte avgöra vem den avrättade var, ingen hovrättsdom eller order till bödeln stämmer med åren kring 1720. Det leder oss till slutsatsen att fler än de som räknas upp i arkivhandlingarna har mött sina sista dagar på denna plats. Det gör också att vi nu önskar genomföra ytterligare en utgrävning, för att få svar på frågor om när platsen började användas och om flera gravar finns här på Galgeberget i Munkedal. Vi hoppas få återkomma till denna högintressanta plats om det blir en fortsättning.

Niklas Ytterberg, projektledare

Läs mer ur rapporterna för 2011 och 2013 års undersökningar!

BM2014_01    BM2015_10

Annonser