Bakgrund
Förra veckan så ombads vi analysera ett människoskelett som hamnat på museets magasin efter att en grävmaskinist hittat skelettet vid Kilesand på Sydkoster. När fyndet gjordes tillkallades polis eftersom att man trodde att det kunde röra sig om ett modernt skelett. Eftersom att det i anslutning till skelettet hittades handsmidda spikar från en kista så kom polismyndighet till slutsatsen att det rörde sig om en äldre begravning, och hela fyndmaterialet överlämnades till Bohusläns museum.
Baserat på de handsmidda spikarna så trodde man att fyndet kunde stamma från 1700-tal, men några säkra dateringar är inte gjorda varför dateringen har setts som en grov uppskattning. Platsen som skelettet hittades på är inte en känd begravningsplats, utan ligger nära stranden. Däremot så angav Per Kalm att det år 1742 fanns flera högar med sten på stranden på Kosters södra sida. Det har också berättats att ”…i Gyldenlöwes fejd år 1678 blevo mycket folk av de danske slagne, som sedan fördes hit och här i stora gravar begrovos, då desse stenhögar över dem blevo uppkastade.” A.E. Holmberg angav att stenhögarna gömmer ”…en hop danskar, som fallit i ”den stora ofreden” eller ”Gyldenlöwsfejden”. ”Den stora ofreden” avser det stora nordiska kriget (1700-1721).
Kilesand, eller ”Kosterhamnen” var en bra ankringsplats för fartyg. Den danska flottan ska ha legat i hamnen under det stora nordiska kriget. Det är möjligt att begravningen, som ligger så nära hamnen, är resultatet av någon som dött till sjöss eller i direkt samband med ankring på Sydkoster.
De osteologiska resultaten
Enligt utsago från polisen så var det ett kvinnligt skelett, vilket egentligen var det enda utlåtandet om skelettfyndet. Därför blev vi förvånade när vi började analysera skelettet och med ens såg att skelettet är manligt! Mannen dog i unga år, han var bara runt 20-25 år gammal. Han var strax under 165 centimeter lång och skelettet vittnar om en relativt slank kroppsbyggnad. Ingen dödsorsak kunde fastställas, det finns inga spår av trauma på skelettet eller dödliga sjukdomsspår. (Det utesluter dock inte att mannen kan ha dött av sjukdom eller våld, utan endast att det inte är något som satt spår på skelettet.)
Något som torde ha plågat mannen i livet var visdomstanden i vänster överkäke, där karies gröpt ur stora delar av tandens krona. På en annan kindtand i höger överkäke fanns början till ett kariesangrepp. Man kan föreställa sig att visdomstanden har värkt ordentligt.
Mannen som hittades nära stranden på Sydkoster.
Slitspår på tänder och datering av graven
Det kanske mest intressanta som vi upptäckte under den osteologiska analysen var ett ovanligt tandslitage på hörntand och intilliggande falsk kindtand på vänster sida av mannens underkäke. Det är inte resultatet av normalt slitage, utan kan sannolikt kopplas till rökning av kritpipa! Det har tidigare hittats skelett med tydliga urgröpningar efter kritpipor i ena sidan käken. En kritpipa tillverkas av kritlera. De har ett långt skaft som går av efterhand, men man har oftast fortsatt röka samma pipa tills skaftet endast består av en liten stump. Till våra breddgrader kom tillverkning kritpipor först i mitten av 1600-talet, och var vanligt framförallt under 1600- och 1700-talen.
På tänderna i vänster underkäke finns ett rundat slitage som tros vara orsakat av rökning av kritpipa.
Olika kritpipor. Bild hämtad från Wikimedia Commons.
Mannens slitspår är tydligt rundat, om än inte så djupt. Att slitaget inte gått längre är kanske heller inte speciellt konstigt med tanke på att mannen bedöms ha varit relativt ung vid dödstillfället. Att ha ett tydligt slitage efter en pipa i så unga år torde innebära att han har rökt en ansenlig mängd under en längre tid!
En datering av fyndet till 1600- eller 1700-tal är mycket trolig. Har vi kanske att göra med en dansk soldat fån det stora nordiska kriget, eller måhända någon annan sjöfarare som strukit med till havs i närheten? Förhoppningsvis kan vi genomföra laborativa analyser som ger oss mer ledtrådar om mannens öde, och vad som egentligen hände i Kosterhamnen.
Av Clara Alfsdotter och Emma Maltin
Bakgrundsinformation från sammanställning av Linnea Nordell
Bohusläns museum arkeologi 