Har vi hittat det medeltida klostret på Marstrand?

Mycket lite är känt om franciskanerklostret i Marstrand. Egentligen har man bara varit säker på en sak: att det har funnits ett franciskanerkonvent på Marstrandsön men inte var det var lokaliserat i detalj. Det har därför länge funnits en träta om detta. I synnerhet har man diskuterat om den befintliga sockenkyrkan på Marstrandsön de facto är den gamla klosterkyrkan, alternativt att det har funnits två kyrkor i samhället. Om det är en och samma kyrka borde lämningarna efter de övriga klosterbyggnaderna ligga i nära anslutning, till exempel inom kyrkogården. Hittills har man dock gått bet på att lösa denna gåta. Eller?

Lite bakgrund är på sin plats. Franciskanerorden stiftades av påven Innocentius III år 1209 genom att godkänna den regel som Franciskus av Assisi hade skapat. Ordens första etableringar i Norden var i Ribe, Danmark år 1232, följt av Visby 1233. De två första franciskanerklostren i Norge förlades till Bergen och Tönsberg, troligen omkring år 1240. Till Kungahälla kom orden under Magnus Lagaböters tid, senast år 1272 då ett generalkapitel avhölls på orten. Konventet i Marstrand grundades troligen på 1280-talet men definitivt innan 1291, då det för första gången omnämns i ett avlatsbrev från påven Nikolaus IV från den 13 september 1291.

Så var mer precist bör vi leta efter klosterlämningarna? Den generella anläggningsplanen för ett munkkloster var att förlägga byggnaderna söder om kyrkan. I Bohusläns beskrivning av Johan Oedman från 1746, kan man läsa om Marstrand att ”Kyrckan är upbygd på Kloster-Grund, ty innan then kom til at byggas, hafwa the allenast haft en Kloster-Kyrcka i början, hwars qwarlefwor på södra sidan om Kyrckan än synas, hwilcken del af Kyrcko-gården är anslagen til the fattigas Begrafning ock kallas then frija Kloster-Jorden.” Det finns ytterligare skriftliga hänvisningar till byggnadslämningar som anges ha tillhört klostret. Bland annat skriver Brusewitz i den bohuslänska klassikern Elfsyssel, från 1867, att murlämningar fortfarande är synliga inom kyrkogården.

Stadsplan 1659

Utsnitt från Marstrands stadsplan från 1659.

Baserat på dessa uppgifter formerade Bohusläns museum under 2014 ett projekt med ambition att hitta klosterlämningar inom kyrkogården. Som metod valde vi markradar, och av den anledningen sökte vi ett samarbete med Christer Andersson. Christer är en av drivkrafterna inom det projekt som under flera säsonger har undersökt lämningarna efter Åskloster i norra Halland. Genom sitt arbete med detta har Christer tillskansat sig utrustning och nödvändiga kunskaper om markradarundersökningar. Under den gångna sommaren har Christer undersökt den södra delen av kyrkogården. Och efter mycket pusslande ser det faktiskt ut som vi har påträffat en tydlig byggnadslämning.

Pågående markradarundersökning på kyrkogården sommaren 2014. Foto Christer Andersson.

Pågående markradarundersökning på kyrkogården sommaren 2014. Foto Christer Andersson.

Längst söderut på kyrkogården hittades grundmuren till en byggnad som uppskattningsvis har varit cirka 12 meter bred och minst 33 meter lång. Murens sanna längd kunde inte bestämmas eftersom östra kyrkogårdsmuren utgjorde gräns för mätningen. Grundmuren ligger förhållandevis grunt, i genomsnitt bara tre till fyra decimeter under marknivån och dess bredd är något över 1,5 meter överlag, vilket borde betyda att själva muren är något över en meter bred, borträknat raserad sten. Utöver denna konstruktion finns inget i datat som kan tolkas som ytterligare byggnadslämningar. Man bör då notera att stora delar av den norra delen av kyrkogården inte är undersökt med markradar, eftersom ytan till stora delar upptas av gravar ovan mark.

Datat från markradarundersökningen är här lagt på fastighetskartan. Längst söderut på kyrkogården framträder med all tydlighet en stor rektangulär grundmur (inom röd markering). Illustration Christer Andersson/Bohusläns museum.

Datat från markradarundersökningen är här lagt på fastighetskartan. Längst söderut på kyrkogården framträder med all tydlighet en stor rektangulär grundmur (inom röd markering). Illustration Christer Andersson/Bohusläns museum.

Så. Vi har en väldigt manifest grundmur under marknivå inom den södra delen av kyrkogården. De historiska kartor och planer vi har över Marstrand saknar all bebyggelse på kyrkogården, vilket är ett gott argument för att byggnadslämningen är medeltida. Klosterbyggnad? Möjligt, sannolikt. Visst vore det intressant att gå vidare och få svar på gåtan om Marstrands kloster?

Projektet vill tacka Torsten Söderbergs stiftelse för att ha möjliggjort aktuellt projekt.

För projektet

Thomas Bergstrand & Christer Andersson

Annonser