Gamla Kungälv

Kungälv gamla socken har osedvanligt få registrerade lämningar, jämfört med grannsocknarna, bara ett femtiotal. En av dessa heter emellertid Kungälv 9 i fornminnesregistret, men är mer känd som Bohus fästning, med en drygt 700-årig historia av krig, ombyggnation, förfall och restaurering.

Teckning av Bohus fästning som den tänktes se ut 1658. Utöver fästningen med sina ganska nybyggda bastioner och taken i behåll ser man en del av staden nedanför murarna, och kyrkan ganska inpå fästningen. Ur Anton Nyström 1902. [Public domain]

Teckning av Bohus fästning som den tänktes se ut 1658. Utöver fästningen med sina ganska nybyggda bastioner och taken i behåll ser man en del av staden nedanför murarna, och kyrkan ganska inpå fästningen. Ur Anton Nyström 1902. [Public domain]

Hela ön som fästningen står på – Fästningsholmen – har registeridentitet Kungälv 12 och utgör stadslager från den stad som byggdes i fästningens skugga under 1600-talet efter att svenskarna bränt ner Kungälvs föregångare Kungahälla. Staden på holmen brändes och byggdes upp i omgångar under detta krigiska århundrade, tills det inte verkade lönt längre, och man på 1670-talet förbjöd folk att bo här. Vid det laget hade man redan byggt upp staden på nordsidan om Nordre älv, längs med Östra gatan nedanför Fontinberget. Den staden kallas Kungälv 13 i registret.

Det gamla 1600-talstorget sägs ha legat på platsen där parkeringen mellan kiosken och hembygdsgården ligger idag. Själva torget kan ha förstörts, men så lite är grävt att man inte egentligen vet. Foto Magnus Rolöf (Bohusläns museum). [CC BY 2.5 SE]

Det gamla 1600-talstorget sägs ha legat på platsen där parkeringen mellan kiosken och hembygdsgården ligger idag. Själva torget kan ha förstörts, men så lite är grävt att man inte egentligen vet. Foto Magnus Rolöf (Bohusläns museum). [CC BY 2.5 SE]

Alla dessa lämningar är fornlämningar. Några mer omfattande undersökningar av dem har inte gjorts i modern tid, oftast rör det sig om begränsade schaktningsövervakningar i samband med smärre ingrepp. En och en ter sig dessa grävningar små, men sammantaget kan de ge ledtrådar till Kungälvs ganska okända arkeologiska historia. Den senaste tiden har det grävts för vattenavrinning från fästningen, nya VA-ledningar längs Östra gatan, en servicebyggnad på en av bastionerna och upprustning av parken på Fästningsholmen. Dessutom ska marinarkeologerna snart utreda i Nordre älv söder om Fästningsholmen.

Bohusläns museum har under senhösten påbörjat en kunskapssammanställning av de här lämningarna. Detta inbegriper kartstudier, arkivstudier av äldre undersökningar och försök att pussla ihop någon slags helhetsbild av det hela. Med detta hoppas vi på längre sikt kunna få en bättre bild av det gamla Kungälv, och för att i framtiden kunna göra bättre arkeologi.

Utsnitt ur Erik Kuus ritning över del av Kungälvs stad 1696. Vid denna tid hade staden flyttat norr om Nordre

Utsnitt ur Erik Kuus ritning över del av Kungälvs stad 1696. Vid denna tid hade staden flyttat norr om Nordre älv. På kartan syns den nya kyrkan uppförd 1679, del av Östra gatan och fastigheter och odlingar längs den. [Källa Lantmäteristyrelsens arkiv kartakt N57:1-2]

 Av Magnus Rolöf

Annonser